Kenny Håkansson är början på historien om Kebnekajse och vi förflyttar oss tills år 1965 då han spelade gitarr i pop/bluesgruppen T-Bones. Bandet lät sig inte påverkas av varken Amerikansk eller Engelsk blues utan de spelade som om bluesmusiken var uppfunnen i Sverige. Kenny lämnade dock bandet efter ett tag för att göra sin militärtjänst. Efter slutförd tjänst återvände Kenny till bandet och under det nya namnet Baby Grand Mothers spelade de återkommande på klubben Filips i Stockholm. De spelade ofta ’Jamsessioner’ och ändlöst långa improviserade psykedeliska låtar. Bandet agerade också support till Jimi Hendrix Sverigebesök 1968.
På klubben Filips mötte Kenny senare Mecki Bodemark från gruppen Mecki Mark Men och efter en gemensam spelning med dessa herrar så blev de båda banden ett och fortsatte under namnet Mecki Mark Men. Under 1971 beslöt sig Mecki att gå en annan väg. En ny gitarrist anslöt sig och bandet bytte ännu en gång namn, denna gång till Kebnekajse. Det var Kenny Håkansson som namngav bandet men han kommer inte ihåg varför det blev just Kebnekajse. Kanske var de inspirerade av rockgruppen Mountain? Men hur stavas Kebnekajse? Det höga berget i norra lappland stavas med ’i’ vilket bandet Kebnekajse också gör, ibland. Kenny säger själv att han alltid stavar det med ’j’ eftersom han tycker det ser mycket snyggare ut.
Spelmansmusiken Kenny Håkansson var i början av 1970 talet en av de mest eftertraktade studiomusikerna, oftast anlitad av Anders Burman på Metronome. Han spelade tillsammans med bl.a Bo Hansson, John Holm, Pugh Rogefeldt, Bernt Staf, Cornelis Vreeswijk, Mikael Ramel, Jan Hammarlund och Turid. Under samarbetet med Cornelis Vreeswijk kom Kenny i kontakt med spelmännen Björn Ståbi och Pers-Hans Olsson. Detta gjorde att Kenny började intressera sig för spelmansmusiken. De flesta i Kebnekajse hade tidigare både spelat och hört mycket folkmusik. Kebnekajses ena basist, Göran Lagerberg, hade tidgare spelat i Tages. Bandet var ett i raden av Beatlesimitatörer i mitten av 60-talet, men kom att utveckla en mer personlig stil från och med 1967 och albumet "Studio" då en del folkmusikinfluenser började att smyga sig in i låtarna. Göran skrev merparten av Tages material och stod tillsammans med Tommy Blom för sånginsatserna. Efter Bloms avhopp skötte Göran sjungandet helt på egen hand. Hans röst är en av de bästa svenska rockrösterna från perioden. I slutet av 60-talet skedde en del medelmsbyten i bandet som fortsatte under namnet Blond. Också under Blondperioden märks tydliga folkmusikinfluenser.
På stockholmsklubben Fregatten spelade Kebnekajse ofta tillsammans med Homo Sapiens, som även körat på bandets första platta ”Resa mot okänt mål”. Det slutade med att grupperna blev till en enda grupp under namnet Kebnekajse. Turid som också hon var en del Homo Sapiens anslöt sig även hon till Kebnekajse. Hon turnerade sedan med det nya bandet mellan 1971 och 1974 men det finns bara en inspelad låt som hon sjunger i vilken är ”Rättvikarnas gånglåt”.
Det turnerades mycket, mycket, mycket. På skolor, musikfestivaler, forum och även i fängelser. När gruppen var som störst kunde de få 2000 kr vilket dock inte var så mycket när de skulle delas på 11.
Flummiga enligt sprängkullen Musikrörelsen som började 1970 i och med första Gärdetfesten inkluderade även Kebnekajse till en början. Men när rörelsen mot slutet av 1970-talet blev allt mer politisk och började dela upp band i ”politiska” och ”flummiga” så hamnade Kebnekajse i det senare. Kenny kommenterar detta med att de var med och startade hela rörelsen och att Kebnekajse var ett av de få banden som faktiskt spelade in pengar till rörelsen. Till exempel en kväll på sprängkullen i Göteborg så fick föreningen 400 nya medlemmar när Kebnekajse hade spelat.
Jobbat med ABBA Men bandet spelade instrumental musik och kunde därför inte vara progg. Musiken hade inga politiska texter. Det var inte musik för arbetarklassen. En av bandmedlemmarna hade dessutom spelat tillsammans med ABBA och blev därför ibland nekade på vissa politiska spelställen. Men gruppen kallar sin för musik för ”instrumental fast med ett budskap”. När de senare i en intervju i Musiken Makt berättade att de rökte hasch blev det en stor nergång i deras karriär och de var inte längre välkomna på vissa klubbar. Men Turid la in ett gott ord för dem och sa att de faktiskt var bra killar.
För de flesta är Kebnekajse bandet som elektrifierade svensk folkmusik och som skapade ”Elektrisk folk”. Men den första skivan ”Resa mot okänt mål” innehåller ingalunda inslag av folkmusik utan är progressiv hårdrock i stil med t.ex. November eller Råg I Ryggen. Dessutom så hade den afrikanska trumslagaren Hassen Bah anslutit sig till gruppen under senare år och lärt dem om afrikansk musik vilket deras fjärde skiva ”Ljus från Afrika” kom att fyllas av.
Efter deras sista skiva “Elefanten” lämnade Kenny Håkansson bandet och släppte sin första soloskiva "Springlekar och gånglåtar" (1978). Bandet fortsatte dock utan Kenny och släppte en sista skiva ”Vi Drar Vidare” (1978) . Men Kenny var bandets hjärta och utan hans unika sätt att spela gitarr blev Kebnekaise till grus.
Nytändning på 2000-talet Sedan några år tillbaks så spelar Kebnekaise åter. När Pelle Lindström gästspelar så blir sättningen exakt densamma som spelade in det "bruna" albumet 1975. Ibland låter det rätt lika som för 30-35 år sedan, men andra gånger är soundet annorlunda. Två liveinspelade dubbel Cd från 2004 finns att köpa genom Kenny Håkansson. Fler inspelningar med nytt material har aviserats.
Musikens Makt:
Kebnekaise finns med i
9
nr av tidningen Musikens Makt.
Sök i tidningens innehåll:
Du måste vara inloggadför att kunna ändra biografier, lägga till
skivor m.m. Att registrerasig kan vem som helst göra och det är enkelt och
går snabbt.
