Finn Zetterholm
Finn Zetterholm är född 1945 och uppväxt i Sigtuna. Han spelade piano och skrev knasiga noveller och dikter redan tidigt i tonåren. Sin första visa skrev Finn 1965. Den hette "Bön till mina föräldrar" och handlar om ett barn som protesterar mot föräldrarnas vilda fester. Redan då bestämde Finn titeln på sin första platta: Visor i trotzåldern. Den gjorde han 1966 tillsammans med Staffan Atterhall och Bengt Sändh.
Finn Zetterholm tillhör det visgäng som började uppträda på vispråmen Storken under det sena 60-talet, dit också Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström, Bengt Sändh, Evert Ljusberg m.fl. hörde. Finn började turnera runt i Sverige tillsammans med Bengt Sändh. Ofta gjorde de skandal i folkparkerna med sina fräcka och uppkäftiga sånger. Deras sånger blev för det mesta stoppade i Sveriges radio och när de spelades blev de radionämndsanmälda. Finn och Bengt gjorde ytterligare tre skivor tillsammans med egna sånger. De skrev också musiken och spelade med i Lars Molins film Baddjävlar, som blev en av svensk televisions största succéer.
1969-70 spelade Finn in en skiva med arbetardiktaren Joe Hills sånger. Finn gjorde också ett stort antal barnprogram i radio och TV under det tidiga 70-talet. Han var anställd som visforskare på svenskt visarkiv 1969-71, samtidigt som han läste in sin fil.kand. Där intresserade han sig speciellt för bortglömda visgenrer som småvisor för barn och skämtvisor och fula visor. Det resulterade i en skiva med barnvisor tillsammans med Marie Selander: Lillfar & Lillmor, samt en skiva med fula visor: Folklår, tillsammans med Bengt Sändh. Folklår blev en skandalsuccé som förbjöds i radio och i Konsums butiker och sålde närmare 100.000 exemplar. Även skivan Älskog, som Finn gjorde tillsammans med Grynet Molvig, innehåller erotiska folkvisor, fast lite mer finstämda.
Samtidigt med detta turnerade Finn runt i Sverige och uppträdde på alla upptänkliga scener : från Gröna Lund till Liseberg, från Berns till buskfestivaler. Han medverkade också och skrev sånger till den beryktade radiokabarén Kabaret öppen kanal (tillsammans med bl.a. Rolf Börjlind, Gösta Ekman, m.fl.) som slog svenskt rekord i radionämndsanmälningar. TV-versionen av denna kabaret gjorde skandal och lades ner efter bara ett par program, men redaktionen med Finn och de övriga gjorde två scenkabaréer på Dramatens Nybropaviljong och Restaurang Norra Brunn, som blev stora succéer. Många av de bästa sångerna från dessa kabaréer finns på Finns skiva Längtans blåa elefant (tillsammans med Kabaretorkestern).
Som den rastlösa och mångkunniga person Finn är har han dessutom skrivit tio barnböcker, två läseböcker, gett ut visantologier och skrivit ett stort antal kulturartiklar, debattinlägg och krönikor i dagspress och radio. På 90-talet har Finns vispoesi fördjupats som på den svindlande vackra Teckentydaren och på den poetiska barnskivan Virvelvisor. Detta hindrar inte att han - som den oförbätterliga visans värsting han är - återknöt samarbetet med Bengt Sändh på skivan Snus, mus & brännvin. Som nästan den ende kvarvarande av de stora trubadurerna från visans guldålder i Sverige är Finn Zetterholm idag -2000- både kultförklarad och K-märkt. (Snott från Finnz hemsida)
http://www.finnz.nu/
|
|
|
|
|
1974 -